EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) har slutgiltigt fastställts och träder i kraft den 1 oktober 2023, vilket gör den till världens första mekanism för “koldioxidgränsskatt”. Den 13 december 2022 nådde Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en preliminär överenskommelse om att inrätta CBAM, som inledningsvis kommer att omfatta stål, cement, el, gödselmedel, aluminium, väte samt indirekta utsläpp och nedströmsprodukter. EU planerar att gradvis utvidga beskattningens tillämpningsområde så att den omfattar alla varor inom EU:s koldioxidmarknad senast 2030.
Under övergångsperioden 2023–2026 kommer de anmälda företagen att vara skyldiga att uppfylla rapporteringskraven. År 2026 kommer EU officiellt att införa en “koldioxidgränsskatt”, och EU:s koldioxidmarknad kommer att börja minska de kostnadsfria utsläppsrätterna tills de helt avskaffas år 2034. Europeiska kommissionen kommer att ansvara för genomförandet och tillsynen av CBAM.
Trots att CBAM nu har slutgiltigt fastställts har det globalt sett fortsatt att finnas farhågor kring lagligheten hos koldioxidgränsskatter, främst kring huruvida CBAM strider mot Världshandelsorganisationens (WTO) principer och skadar det multilaterala handelssystemet. Kina har uttryckt sitt motstånd mot CBAM, och länder som Indien, Ryssland och Brasilien har framfört kritik och farhågor och hävdat att systemet är diskriminerande och strider mot reglerna för frihandel. EU hävdar dock att CBAM i grunden är förenligt med WTO:s principer och avser att främja klimatambitiös politik globalt genom koldioxidprissättning och efterlevnad. Observatörer anser att undantagsklausulen i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), som tillåter “nödvändiga åtgärder för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa” och “åtgärder som rör bevarandet av uttömliga naturresurser”, är den klausul som EU med största sannolikhet kommer att använda för att lösa tvisten mellan CBAM och WTO.